Foto: Privat
Foto: Privat

Ett kreativt Big Bang med ett epicentrum av skapande 

Hemma igen efter ett intensivt, givande, soligt och luftfuktigt umgänge med familjen. God mat, relax samt en och annan imodium toppat med formidabelt mycket jobbsnack med tidvis väldigt engagerade diskussioner. Men så är vi ju också en kreativ familj utan möjlighet att släppa tankarna på allt roligt och ûber-utmanande som ligger där framme och pyr. Som Anna  berättade i sin blogg så lämnade vi, efter mycket funderande, ett av våra ”barn” hemma. ”Biznizz”. Hoppas att han inte har haft rave-fest eller sovit för mycket … 
 
Anna hann bara in i den efterlängtade 100% Wi-Fi vänliga ankomsthallen på Arlanda innan hon  slängde sin (korta) brunbetsade lekamen över sälj och samarbeten. I taxin hem påbörjade hon jobbet med att styra upp att så många som möjligt kommer till Sherwoodskogen i höst. Det nästan brann i hennes sänd-korg i mailen och knapparna på tangentbordet blev om möjligt ännu mer trasiga p.g.a. det idoga hamrandet. Taxichauffören satte diskret i sina öronsnäckor för att inte bli distraherad och missa någon avfart. Hon har verkligen tentaklerna ute på allt från stora välrenommerade bolag ända ner till Hermans kiosk i Värmeboda. Jag blir både imponerad och helt utmattad av den intensiva hängivenheten. Jag är glad att jag huserar på den mer kreativa planeten där jag kan ta ut svängarna, sitta i min bubbla och ge de snurrande tankarna och idéerna i mitt huvud en plats att bo. 
 
Men det är inte alltid så lätt att leva i bubblan heller. Jag behövde verkligen ladda de här två veckorna. Jag gjorde det som oftast funkar bäst; jag tankade familj. För min del väntar nu ett kreativt Big Bang. Inte så att jag skall utplåna dinosaurierna och börja om (och nej jag menar INTE Anna när jag pratar om dinosaurier) Det är mer att det kommer att bli ett epicentrum av skapande. Hur skall scenen se ut? Hur skall alla se ut PÅ scenen? Ja, precis ALLA … Hur skall mina tankar om exempelvis Sir Johns urgröpta Iggy Pop inspirerande figur få liv? Kommer han att få en pudel fast-gaffad på sin skateboard eller inte? Anna är inte alltid lika entusiastisk inför mina lite mer ”utsvängda” idéer men hon låter mig hållas. I alla fall ett tag. Sen har vi manuset. Tänket. Dialogerna. Musiken. Sången. Stegen. Dansen. Det är som ett pussel med ibland helt ofärgade delar. Jag målar dem själv i huvudet för att få dem att passa ihop. Och man ställer, som alltid, frågan om skall man börja lägga pusselbitarna i hörnen eller i mitten. 
 
Denna veckan har vi också inspelningar av klipp och annonser att ta hand om. Nu skall karaktärerna få liv och locka andra att vilja se mer. För att inte tala om auditions. För jo vi har några till som vi letar efter. Det är så infernaliskt viktigt att hitta exakt rätt. In i minsta nano-detalj. Men vi är nära nu. Nära att ha en sjukt imponerande ensemble redo inför höstens repetitioner! Det är en galet häftig känsla. När det är klart ligger bara det lilla välbekanta oket av att skapa något som publiken älskar på mina semi-tränade axlar … Men … that`s showbiz! 
 
Nu kör vi folks! Jag är sol-laddad. Vi skall skapa magi med Robin Hood, Brother Tuck, Marion, Prins John, Little John och alla andra i och runt omkring Sherwoodskogen! 
 
Missa inte att hälsa på. Någonstans i Sverige. 

Robert Dröse
Robert Dröse

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Etikettmoln